Kaffedags

Vad har egentligen hänt???
Jag tror jag har blivit beroende av kaffe!
..... fast bättre det än annat farligt (tror jag).
Dax i alla fall för en kopp gott, nybryggt kaffe med mjölk och kryp upp i älsklingsfåtöljen med dagens tidning - för den har jag inte hunnit titta i.
Alla MÅSTEN först ju.....

Återbördad

Vi är tillbaka från vår lilla utflykt som började hos dottern där vi skulle vara barnvakter.
"Ungdomarna" firade 5-årig bröllopsdag och hade bokat en skön "egentid" på spahotell och framdukad frukost nere på sydkusten.
Det är dem  väl unt för att vara småbarnsföräldrar är ganska tidskrävande och energisugande.
Hur goa och fina dessa flickor än är.
Vi njöt av att få vara barnvakter och allt förlöpte helt problemfritt.
Dagen därpå blev det besök och ett helt oförhappandes födelsedagskalas och käraste vännerna Bo och Kirsten.
Mumsigt värre och utomordentligt trevligt.
Söndagen innebar besök hos en annan god vän som också fyllde år och där bjöds det på tårta.
Härliga skratt och massor av prat som sedan fortsatte vi tillbaka till lilla Savannah som fyllde 4 år.
Alla släktingar kom och gick och gratulerade.
Vi blev bjudna på en fantastiskt fin hembakad tårta i form av Kitty.
Jag är full av beundran över detta konstverk!
Därefter gick färden till Tyskland för besök hos bekanta och vänner.
Hotellvistelse och FÄRSK VIT SPARRIS med HOLLANDAISE.
Något vi båda är vansinnigt förtjusta i.
En och annan öl slank ju naturligtvis också ner och givetvis vin.
Jägermeister inte att förglömma.
Skönt med miljöbyte och härligt att vara hemma igen (även om det regnar)

... och fy vad ett knä kan göra ont.

Hade tur och fick "min" läkare på vårdcentralen jag hittat här i denna Metropol efter flytt hit.
Han har studerat mitt knä förut och nu klappade han mig snällt på kinden och sa: Det här gör lite ont ... men vi ska nog lösa problemet.
Tillfälligt i alla fall.
Sedan kom  han med svabb och spruta och plåster och ett illmarigt leende.
Jag VISSTE verkligen inte att det kunde göra SÅ ont att dra vatten ur knät för att sedan få det fyllt med cortison.
Är glad att undersökningsrummet är ljudisolerat vill jag lova. 
Nåja, förhoppningen är att inflammationen ska lägga sig, att jag något så när smärtfri ska kunna åka till USA och kanske slippa en operation när jag kommer hem.
Domen är artros med en ev. påverkad menisk ...... men träning ska få komma i första hand.
Det enades vi om när jag vimmelkantig av smärta haltade ut till min troget väntande Man som verkligen fått ställa upp som chaufför och stöd hela dagen idag.
Han säger dessutom att han gör det så gärna så.
Visst är han go, så säg?

Aj aj..

Mitt knä spökar ordentligt nu och har dessutom börjat svullna så jag fick ge mig och uppsöka akuten på lasarettet.
Där fick jag en tid hos vårdcentralen för att få ett ultraljud på lasarettet!
Så fungerar svensk sjukvård - vilket innebär att många är sysselsatta. Det kan ju vara bra.
Åkte hem från akuten med ett lindat ben och en misstänkt kärlinflammation men svar får jag i eftermiddag efter ultraljudet.
Ack ja, ack ja.............

Mot Sherwood skogen

... fast bara på väg mot Växjö dit vi lovat leverera Mannens motorcykel.
Vi har sålt den och ska nu ägna oss åt gemensam samåkning i Mustangen där vi kan kommunicera utan teckenspråk.
Måste dock medge att saknaden efter min Lady in Red fortfarande är stark.
Inser ju att livet går vidare och att jag som 60-åring borde ägna mig åt säkrare åkdon. (Kanske)

Hej då.... och kom tillbaka snart...

....så blev det åter söndag kväll och ungdomarna återvände till sitt normala liv efter en spa-helg hos oss.
Själv är jag förvånad att de inte fick simhud mellan tårna - det bubblades och badades verkligen till  max.



Däremellan långpromenader och sällskapsspel.
Dealen att inte använda mobiltelefon hela helgen var nog svår.


Någon fallerade och straffades med att bli inlindad i trasmattan med brännsår på benen som resultat.
Allt under vänskapliga förhållanden och glada skratt.
Njöt verkligen av att ha ungdomarna här och nu värker mitt hjärta efter att få ha familjen P med lilla Savannah och lilla O hos mig en helg.
En nåd att stilla bedja om.

Besök....

Yngsta dottern kom hit ikväll tillsammans med 3 goda vänner.
Avfärden från Skåne blev något senarelagd men vi hade middag förberedd och efter glada hälsningar och kramar satte vi oss till  bords.
Känns skönt att sitta med ett gäng ungdomar och att få skratta åt historier - gamla som nya.
Mannen ska iväg till Köpenhamn i morgon på en invigningsceremoni och jag stannar hemma för att ha sällskap av ungdomarna och för att äntligen få skola om lite plantor som  börjar bli för stora för sina små bon.
Kvällen avslutas med NATTI-NATTI och vi "gamlingar" går till sängs för att vara uppe med tuppen.
Ungdomarna?
Tja..... där hägrade naturligtvis bubbelpoolen och en och annan kall öl.
Det unnar vi dem  mer än väl efter en slitsam arbetsvecka.