Dagen bestod av härlig utflykt för att titta på fantastiska husbilar i alla möjliga storlekar och med miljoner utrustningar.
Jättekul och lite frestande, men vi vidhåller att vi vill köpa vår Mustang Cabriolet för att njuta sötebrödsdagar i den.
Eftermiddagen spenderades på ett härligt ställe som säljer allsköns krukor och planteringsmöjligheter samt små eldstäder. En sådan skulle inhandlas för att placeras på det nya stendäcket.
Oj så fin den blev, den som valdes efter viss diskussion om vad som passade bäst - både färgmässigt och ändamålsmässigt, men valet blev förträffligt.
Därefter fortsatte vi till Watsonville - en härlig stad som i huvudsak bebos av latinamerikaner med olika etniska bakgrunder. Dock talas det nästan bara spanska/mexikanska här och även skyltar på gator och torg är skrivna på spanska i första hand.
Vi besökte deras fantastiska loppmarknad (för andra gången sedan Mannen kom hit för snart 2 år sedan) och denna loppmarknad består i huvudsak av lokala maträtter och inget annat.
Oj vad vi åt. Vad vi åt? Ja, det kan man fråga sig för en hel del vet vi inte ens vad det heter på vare sig engelska eller svenska men gott var det!
Ceviche är i alla fall något vi båda gillar starkt så det åts med stor hunger och god aptit. Det vet vi dessutom vad det är!
Allt avslutades med färska jordgubbar och banan doppade i choklad och vi körde hem mätta och glada för att sova och för att i morgon köra upp till San Francisco för att besöka brorsonen Björn samt min kusin Nomi. Vägen dit upp innebär ett stopp för kaffe och rundvisning på berömda Stanford University där jag har en väldigt kär vän - lilla Daniella. Daniella som jag träffade första gången när hon var 6 månader, som jag såg ta sina första steg och som nu är forskare på Stanford! Tänk!
Vi stannar på middag hos Nomi och sover kvar i stora staden för att långsamt ta oss ner längs kusten under söndagen under slappa och vilsamma former.
Hinner vi och har lust fortsätter vi söderut till vackra Carmel för lite spännande och god vinprovning.
Nog har vi ett härligt liv så säg?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar