Adjö, adjö.....

Nästa steg i renoveringen.

I dag åkte spisen ut och därmed sista chansen till lagad mat den här veckan.
Nåja, fullt så illa är det nog inte utan vi tror nog att nya hällen och ugnen ska vara på plats inom någon dag.
Vi måste tyvärr bara vänta på rörmokaren som kommer med lyfthjälp, rörtänger och nya kranar för allt hänger ju ihop i en "milslång" bänkskiva.
Ska bli spännande att få bekanta sig med nytt sätt att "bränna maten"

Nu lägger vi på locket.

ÄNTLIGEN
kan vi skönja slutet på ett härligt samarbete.
Idag la vi på första bänkskivan och i morgon kommer rörmokaren för att koppla ur vatten, ta bort gamla kranar och hjälpa till med tunga lyftet för sista anpassade bänkskivan.
Sedan sätter vi in spis och ugn.
Därefter dags att ringa efter killen som gör kakelsättning och finjusterar färg.
Vi monterar belysning och hyllor och fortsätter skruva lite skåp till - men snart vänner, ja snart har vi ett nytt och alldeles underbart fint kök.
Hurra!

Jättestor Nyhet

ja så sa Mannen när han kikade in till mig.
NU .... tänkte jag .... Nu har jag vunnit den där miljonen. JA, eftersom jag fick den exklusiva tidningen Connoisseur skickad till mig i brevlådan igår.
Den här tidningen får BARA våra miljonärer i Sverige. Blev naturligtvis smickrad och glad men antar att den är feladresserad.
Nåja det var inte så att jag vunnit en miljon.
Nej, Mannen hade som vanligt och när han är som mest yrvaken läst på Aftonbladets internetsajt - och då kunde han ju stolt förmedla något som jag INTE redan visste.
Visst är han för rar ?

... men vi får väl ändå gratulera till det lilla underverket .

Kraftansträngning

Dagen gick verkligen åt att ta i med hårdhandskarna.
Nästan alla skåp till köket levererades och nu gällde det att hitta arbetsordning och rätt verktyg.
Först gällde det att riva, riva och åter riva existerande köksinventarier.
Plocka i och ur samtliga skåp, förvara torrvaror någonstans, kaffet någon annanstans och att laga mat på en spis som står lite halvt på svaj mitt i köket är spännande.
Vi fortsätter i morgon och någon dag ska vi ha ett färdigt resultat - det är jag övertygad om.
Även om det inte känns så just nu.

... och flyttat hem igen

Lång dags färd mot natt .... jag tror det är en titel på en bok men för oss var det verklighet igår.
Vi startade vid 8.30 och plockade upp vår medpassagerare som skulle hänga med ända fram till Karlskrona.
Det blev trevliga små pratstunder och däremellan en och annan "eye shut".
Framme vid tyska gränsen enades vi om att vi hade 5 minuter innan färjan skulle gå och det blev en snabb vända in på Bordershop.
Ja, så snabbt har jag nog aldrig varit inne och vänt i en affär, men vi skulle ha två lådor vin och en låda champagne och mer hann vi inte.



Båten var ganska tom och maten smakade lika förfärligt som vanligt.
Fortsatt färd genom Danmanrk och Mannen och jag hade enats om att jag skulle ta körningen genom detta "yndige land".
Han ångrade sig - sa att han kände sig stark och manlig - och ville bringa sina två kvinnliga passagerare säkert i hamn.
Nåja, jag fick löfte om att vid eventuellt ögonlocksfall så skulle vi byta.
Blev två snabba stopp i Metropolen Staffanstorp för snabb kram och hej och hej då till familjen där och sedan vidare till vår Metropol. Med ett snabbstopp i Karlskrona.
Kvällen hann bli mörk och sen innan vi steg ut på isgatan som bildats på hela gårdsplan under vår bortavaro.
Här gällde det att hålla tungan rätt i mun när vi balanserade in våra champagne - och vinkartonger.
Allt gick över förväntan och jag gav Mannen en bamsekram som tack för att han än en gång bringat mig i säkerhet - på ett mycket behagligt sätt. Tryggt och säkert.
Då mår man bra!

Flyttat.....

Jag har (precis som en och annan flyttfågel) förflyttat mig söderut!
Jag lät Mannen följa med för ensam är det inte så  kul.
Vi har, om så bara tillfälligt, lämnat insnöade och isiga Småland för ett grå/grönt Skåne som bara har en och annan isklump kvar.
Visst - det har regnat, är slaskigt och inte helt lätt att se genom dimman - men INGEN SNÖ som måste skottas.
Snön har ju en otrevlig klängig personlighet och klänger sig fast runt byxben och stövlar.
Den följer helt enkelt med rakt in i i huset UTAN att ens vara inbjuden!
Tänk så underbart att bara sticka fötterna i ett par lätta sandaler och barbent springa ut på gårdsplan för att göra vad man vill.

Ja, hänga tvätt, slänga sopor, kratta lite i trädgårdslandet eller bara ta med sig en mugg kaffe och sitta på verandatrappan och betrakta fåglar, ekorrar och humlor.

Oh, vilken dröm ..... nej istället ska stora tunga stövlar på och till och med både tjock jacka, mössa och handskar. BARA FÖR ATT SLÄNGA SOPPÅSEN!
Sedan har man hallen full med klängig snö och blöta kläder .... och så långt har vi INTE till soptunnan, även om vi bor på landet.
Nåja, vi flyttade faktiskt ännu längre söderut ändå.
Efter en härlig vistelse hos barn och vänner bar det under söndagen iväg genom ett nästan snöfritt Danmark och över till Tyskland.
Väl framme blev det besök hos Tant Etta, en snart 90-årig dam som fortfarande har nyfikna, pliriga ögon och massor av kramar till övers.
Denna dam har under något år varit Mannens "extramamma" när han i unga år arbetade strax utanför Hamburg.
Kontakten har uppehållits och vi försöker göra åtminstone ett årligt besök.
Kaffe, kakor, vita spetsgardiner och mjuka äkta mattor i rum med genuina, tyska möbler.
Nästan som att vara tillbaks till min egen barndom och min egen fina mormor.
Vi kramades Auf Wiedersehen  med löften att snart komma tillbaka och sedan installerade vi oss på hotellet.

Härliga sängar och en god natts sömn ledde oss till denna soliga måndagsmorgon som nu ska få följa med mig och utforska stan medan Mannen gör det han tycker är kul.
Sedan äter vi gemensam lunch och fortsätter njuta livet och samvaron.
Det är gott att leva när man har varandra - glöm inte det!

Denna förhatliga snö...

Vaknade tidigt i morse och tyckte att det var ett ovanligt ljus så tidigt på morgonen.
Kikade ut genom fönstret och såg att träden ÅTER IGEN klätt sig i en vinterpäls som var ALLDELES FÖR STOR!
Nåja tänkte jag - är nog bara lite yrvaken så här dags (kl. var 05.15) och slumrade åter på min fina kudde.
När både Mannen och jag vaknade nämnde jag detta besynnerliga ljus och han svarade lugnt - Du, det är SNÖ! Det har snöat i natt IGEN!!!
Vi tittar ut och inser att vi hamnat på "en öde ö". Inga vägar - inga hållpunkter, inget ingenting!
Inget att göra, bara att dra på sig skyddskläder och hugga tag i en skyffel (när vi väl lyckats knuffa upp dörren).
Sedan gäller det att SKYFFLA SIG, SKYFFLA SIG FRAM!
Vi skyfflade oss fram till traktorn som tack och lov ( tack vare en MYCKET förutseende Man) redan hade plogen kopplad och Mannen gav sig i kast med gårdsplan och jag försökte hitta gångvägar till de andra byggnaderna och till brevlådan.
Belöningen efter allt slit är förstås vårt underbara spa-bad där den slitna och ömma kroppen sveps in i mjukt, varmt vatten.
TACK FÖR DENNA FANTASTISKA UPPFINNING OCH INSTALLATION!



Nu drar vi till Skåne ett par dagar. Mannen ska på galej i Köpenhamn och därefter i Hamburg och jag följer med för att förhoppningsvis slippa skotta mer snö den här säsongen!

Lyxigt värre...

I dag har vi Alla Hjärtans Dag och jag är egentligen av den åsikten att kan man inte uppskatta sina nära och kära alla dagar så kan man lika gärna låta bli att bara ha en speciell dag......... Men jag dras ändå med i virvlarna och kommer alltid ihåg att skriva ett litet mail, en SMS eller ett telefonsamtal till mina kära den här dagen i alla fall.
Jag ÄLSKAR alla mina döttrar och Mannen av hela mitt hjärta och ger dem en BAMSEKRAM extra just idag.

Jag fick lov att lyxa till det lite extra just idag och fick börja morgonen med skjuts in till Kalmar och till min hudvårdsspecialist.
Väl där blev jag omhändertagen på bästa sätt.
Ner under mjuka bolster i ett rum som doftar gott, har dämpad belysning och mjuk, smeksam musik.
Ansiktsbehandlingen är enormt skön och nack/skuldermassagen är bara så SKÖN!
Väl färdiga får jag en make up försiktigt applicerad och jag kan gå ut och möta världen som en ny individ.
Utanför står Mannen och väntar och vi går gemensamt till vår lilla mysiga lunchrestaurang där vi värmer oss med en god soppa och nybakat bröd.
Visst har jag det bra så säg?!

Bye bye

Vi har båda insett att vi inte är i behov av 3 bilar i familjen och har därför beslutat sälja den som just nu kostade oss lite extra.
Beslutet var väl inte speciellt svårt, men det är alltid sorgligt att säga farväl till en vän som varit trevlig, tillförlitlig och mysig.
Jo jag vet - det är bara en bil .... men ändå.
Kvar finns nu 2 bilar i vår familj. En sommar och en vinter variant.
Nu väntar vi på att somamrvarianten ska få plockas fram ur garaget och till dess tackar vi för "visat intresse" från Passatens sida.
Passaten flyttade idag och blir helt säkert lika älskad i sitt nya hem!

Mera mat....

Första grillningen! Hurra!
Just nu väntar vi på en bilköpare och Mannens Passat får lämna gården.
Vi behöver ju faktiskt inte 3 bilar!

Det firar vi med att grilla trots att solen håller på att gå ner.
I dag lyckades temperaturen komma upp i hela +1,1 grader och talgoxarna slogs om frögodiset i träden.
Att få vända nosen mot en blek, men värmande, vintersol ger så mycket energi och livsglädje!
Vi tackar för det.
Det är de små detaljerna som gör det!

Mat....

Köket är långt ifrån färdigt men vi tänker ändå bjuda vänner på en bit mat i kväll.
Kyckling kan man alltid göra något med men det där med dessert .... ja chokladmousse är väl OK men börjar bli lite tråkigt.
Tyvärr är det ju lite långt till affären från gården så det gäller ju att vara uppfinningsrik och se vad man kan åstadkomma med det som finns tillgängligt.
Börja allt mer förstå vad Kajsa Varg menade med "Man tager vad man haver....."
Nåja, jag hittar säkert på något. Jag får ju skylla mig själv när jag alltid gör sådana här "spontangästmiddagar".
Trevligt ska det bli i alla fall!

Urk....

Dagen gick åt att inhämta ny information om fläktar..... studera handtag till nya skåpsdörrar, gå på en härlig maskinvisningsdag med stora, fina traktorer, plogar och annat ögongodis.
Efter 20 år i branschen  är jag lika förtjust i dessa stora maskiner som blänker och luktar gott. De inger en känsla av frihet och jag har ju provkört en och annan traktor i mitt liv så jag vet hur det känns att sitta där uppe och "äga världen."
Väldigt glad att Mannen i mitt  liv gärna följer med på dessa maskinvisningar - och att han dessutom själv tycker att det är kul.


Därefter blev det "Stora Möbelhuset" för att få tips om skåpsbelysning och bänkbelysning.
Nog blir man upplyst alltid.

Vi hann även med en god lunch med härliga grönsaker och kalvfärsbiffar.

Dock INTE på Möbelhuset för i denna Metropol kan man INTE laga mat på Möbelhuset - and that's it!


Nya krukor till alla mina fina orkidéer blev det också ..... men sedan gjorde vi  misstaget:
Vi stannade för kaffe och en SEMLA!
Jo då en semla om  året får man äta.
Ångrar mig dock väldigt nu för fy vad en semla kan resa hiss upp och ner i magen.
Jaha, somliga straffas med detsamma!

Fram och tillbaka

Ja här går det undan minsann.
I måndags for jag ner till ett snöfritt Skåne och fantastiskt vänliga kommunanaställda.
Både biståndshandläggare, distriktssköterska och läkare samarbetade, kom hem till gamla mamma och fixade all tänkbar hjälp för en mycket envis gammal dam som tror att hon klarar sig själv.
För mig och min bror är det dock en lättnad att veta att tillsyn, mat och umgänge fungerar fastän vi befinner oss antal mil bort.
Hemma i bostaden slet Mannen som ett piskat djur och köket gör enorma framsteg.
När jag återvände till min fasta punkt hade golvet både städats (efter det att all täckpapp tagits bort) och torkats, golvlister skruvats fast och väggarna runt ytterväggen isolerats!
Målaren hade gjort sista strykningen och tapeten på den lilla fondväggen kom upp.
Ni förstår min glädje över vårt varma, ljusa kök... eller hur?

Nu väntar vi på att skåpen ska komma på plats och bänkskivan står redo i verkstaden för att hamna på plats.

Fortsättning följer....

Söderut....

Jag reser till Skåne och mina underbara barn ett par dagar. Har inte haft möjlighet att besöka dem sedan jul och det känns inte alls bra.
Mina fina flickor har varit hos mig men det hinner hända så mycket med lilla Mini och stora Busan på några veckor och jag vill verkligen försöka vara en mormor de ska minnas.

Tåget går kl 12.00 och jag är framme kl 14.32.
Så fort kan inte ens jag köra så jag väljer att lämna Nyttorp med sina minus 23 grader i dag för "behagliga" minus 10 i Skåne.,
Mannen vinkar av mig och vi möts snart igen och får kramas lite till.

Frostnupet ......... HuHa

Ja i morse var det kallare än kallt här. Både ute och inne vill jag lova!
Men....skam den som ger sig och jag kom helt plötsligt på att jag faktiskt är ägare till en blårävspäls med tillhörande huvudbonad.
Visserligen är pälsen nästan 30 år gammal ... men nöden har ingen lag och djuren håller sig varma så varför inte jag - med lånad päls av några stackars rävar en gång i tiden.
Promenaden ner till sjön var helt UNDERBAR!
Solen makade sig långsamt upp och fåglarna lät yrvakna.
Kallt var det så det förslog men jag höll mig härligt varm och är tacksam för att jag hade kvar mitt ytterplagg.

Vitt som vitt

 .

...eller vit, vitare och vitast.

Ännu ser man ingen förändring på röran i köket annat än att väggar och tak nu mer tävlar med naturen.
Väggar och tak får första strykningen idag

 och DET kunde ju Kung Bore definitivt inte klara av utan skulle genast VRÄKA på med mera VITT.
Så i morse klockan 06.00 fick vi båda stiga upp för att dels skotta oss ut och dels skotta så att målaren

skulle kunna komma fram till huset. Dessutom får vi också vår diskbänk och bänkskiva levererade idag


Så Käre Kung Bore ordnade ett såååå trevligt mottagande för dessa med start i går kväll och fram till klockan 06.00 i morse.
Jag skottade vägar fram till brevlådor och soptunnor och vägen upp till dörren.
Mannen fick kämpa med plog och traktor för att få rent på gårdsplan.
 och när vi äntligen var färdiga så ser det ut så här!

 ... och det har börjat snöa igen!

Kan man annat än bli hiskeligt förb....d?

SNÄLLA sol och vår ....SKYNDA ER HEM TILL OSS!!!

Snart .... men inte än...

så här känns köket just nu!

Men snart, mycket snart börjar återställningen och målaren återkommer i morgon för att hjälpa det hela på väg.
Mannen är enormt flitig och jag är honom evigt tacksam för det. Själv kan jag inte åstadkomma mycket annat än att vara hantlangare och försöka ta i så gott jag kan.
Fibro Myalgi blev svaret hos doktorn efter en del provtagningar och det förklarar denna ständiga värk som flyttar sig till alla möjliga och omöjliga platser i kroppen.
Varje morgon är en överraskning vill jag lova. Man vet aldrig hur och på vilket sätt man kommer ur sängen - men lite piller från farbror doktorn hjälper verkligen.
Så ..... rörlig igen och gör så gott jag kan.
Köket blir mjukt, varmt och vänligt och vi är båda så glada för detta.