Bror min blev finast i stan med sin hemgjorda krans av krondill och koriander.
Vi njöt av traditionsenlig svensk mat och naturligtvis av traditionsenliga snapsar.
Amerikanen är "lättviktare" när det gäller snapsdrickande och många fick avsluta kvällen i soffan eller på sängkanten.
Kul hade vi i alla fall och midsommardagen ägnades åt lite sightseeing med våra svenska vänner.
Lunch avåts på en liten mexikansk restaurang och jag lyckades få ett kycklingben i halsen.
Trodde i min enfald att jag skulle reda ut obehaget i tysthet men när andning plötsligt bara tog helt slut och jag började ändra färg i ansiktet samtidigt som personalen ropade om de skulle ringa 911, ja då ingrep min älskade bror.
Med ett jättekliv kastade han sig över mig bakifrån och gjorde HEIMLICH MANEUVER helt enligt alla konsten regler.
Jag trodde han knäckte ett av mina revben, men maten som fastnat kom upp och jag kunde dra ett djupt och efterlängtat andetag.
Detta var en verkligt skrämmande erfarenhet vill jag lova - att plötsligt bli så utan luft med en stark smärta i mellangärdet.
Restauranggästerna tittade, ville hjälpa till och log sedan när jag uttryckte: OK my performance is over!
Jag är min bror evigt tacksam och har än en gång fått insikt i hur fort livet kan ändra sig.
Lunchen var god förresten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar