6 maj 2012

Oro

Min stackars Lilla O har återigen öroninflammation.
För vilken gång i ordningen vet jag nu inte och jag lider så med henne och hennes underbara föräldrar.
Varken min Rebecca eller Nomi har varit öronbarn och jag förstår nu att detta är något som alla föräldrar fasar för.
Rebecca är trött och slut, Daniel är trött och slut och säkert undrar lilla Savannah varför både mamma och pappa har så kort stubin och varför lillasyster är så gnällig.
Hur förklarar man för en 4-åring att man helt enkelt inte orkar vara snäll förälder när nattsömnen och oron över sjuka lillasyster tar bort alla glada skratt och vänliga ord?
Som mormor känner jag mig helt hjälplös med 30 mil mellan oss.
Vad kan jag göra just nu?
Vi står ju med ena benet i resväskan för att ge oss iväg till Kalifornien och jag önskar bara att det fanns möjlighet att dela mig.
Jag vill ju så gärna kunna hjälpa mina kära.


[öra]


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar