Jo då - det stod faktiskt minus 15,9 grader på termometern i morse.
Jag, liksom de flesta andra, blev nog en aning förvånade över varifrån denna kyla kom så plötsligt.
Jag hade åtminstone långsamt börjat planera för kaffe med dopp på verandan med ansiktet mot solen och början till vårens första fräknar.
Ack ja nu får man sitta med blåfrusen ?? på en isfläck och hoppas att solen ändå ger mig alla D-vitaminer som krävs för att man själsligen ska må gott.
Tvättade faktiskt bilen igår och lät den torka ordentligt i ett varmt garage innan den fick ge sig ut på utfärd i morse.
Kändes riktigt gott att åka i en blänkande, nytvättad, varm bil samtidigt som jag studerade dessa rullande, saltindränkta igloos som stannade bredvid mig vid röd-ljuset. Kunde nästan ha gjort lång näsa åt många av mina solkiga medtrafikanter, men artig som jag är log jag bara i mjugg.
Tänk att så lite kan göra en SÅ glad.
Då är man nöjd med livet vill jag lova.
Hoppas kunna norpa åt mig Pers bil imorgon och ge honom samma förnöjda känsla över helgen.
(Nej, nej - inga dumheter - jag kör genom biltvätten på macken bara!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar